I torsdags var det två år sen världens finaste häst avlivades. Jag tala givetvis om Bente, min första häst, som jag sålde 26 september 2009. pga datakrånglet kunde jag inte skriva något i torsdags..

Min älskade lilla häst, jag saknar honom så det gör ont, men jag vet att han har det bättre där han är nu.

Vår historia är inte vacker eller glad, det skedde så mycket ren mobbning och utfrysning av både mig och min häst där vi stod uppstallade först, mycket hände under det året, usch...

Jag är evigt tacksam mot Bente, han lärde mig massor och gav mig massa kärlek.

Finns inget mer att skriva, tänker inte riva upp gmla sår för att berätta allt, inte idag iaf. men massa bilder får ni.

I andra stallet vi stod i, tillfälligt under ett halvår


Finaste hästen på grönbete


Finisen<3


Första gången med sadel


Vad jag saknar honom när jag ser dessa bilder..


Fyra dagar efter att vi fått hem honom


En månad INNAN vi tog hem honom


<3


Longerade gjorde vi en hel del!


Vår första och sista tävling, vi tömkörde bombana på kvistagården, tredje och sista stallet vi stod uppstallde i


Så underbart vacker


Tömkörning


Massa pussande blev det också!


Bland de sista bilderna som togs innan vi sålde honom


Hoppa kunde han, här är hindret bara 80 cm (trippelbar) men han hoppade 125 med 300 cm marginal, han hade blivit något, utan tvekan...


<3


I sandbäckshult



I kvistastallet, finaste<3


Haha, ponny? xD Nej, fullblodskorsning var han :p

Bentes massa Tviggi, också en häst jag älskar högt!


¨Första bilden vi tog på honom i första stallet, precis hemkomna


Haha, lilla damphästen<3


Nog var han söt alltid ;)

 

Trygghet, kärlek och vänskap<3