Idag red jag ju som sagt panks. Vi hoppade lite stock och enrisbuskar, idag kändes det som att det losnade snäppet fortare än förra passet vilket var kul!

Men jag är en bedrövlig hoppryttare.
"Anna, du kan ju bestäma avsprånget själv..."
"Nej! Jag kan inte hoppa. Det där får Panks lösa själv"

Ungefär så är det, jag har aldeles för få språng i mig under de senaste 5 åren och det känns & märks!

Men vi överlevde och vi hade kul. Och jag är nöjd!

Sen åkte jag mot hemmaplan för att tömköra Bengan, egentligen skulle vi ju ut en runda i vanlig ordning men var så sugen på lite dressyr så det fick det bli! Han har varit så fin de senaste dagarna och haft mycket överskotts energi!

Gick in utan krav och märkte ganska fort hur otroligt härlig han var för dagen! Halterna satte vi allihopa.

Till en början var han lite springig, stark och en smula ofokuserad. Han tog halvhalterna dåligt men var skarp på kommandona och det var skönt iallafall.
Efter att han var uppvärmd så märkte jag att han inte villa ställa igenom utan han skulle bara skjuta ut ytter hela tiden och tränga utåt. Så kortade upp tömarna i ridponny mode och gick brevid, efter en del tragglande så fick jag tag i honom den lilla hala ålen och då lossnade allt. Efter att ha ställt inåt och utåt ett par steg vardera så blev han mjuk och härlig.

Fortsatte ställa utåt respektive inåt ett par gånger och han var så himla fin. Mjuk i munnen, satte fina övergångar med formen i behåll och det kändes bara så himla gött att komma tillbaka efter två veckors vila och sätta det vi jobbat med innan!

Fina kakan.